Kupol eller dome som det heter. Det reses med ett antal tältstänger, allt i från 2 – 5 stänger brukar användas när tillverkarna tar fram sina modeller, med ett ökat antal stänger brukar även det blir mera tåligt mot hårt väder, nackdelen är då att vikten på tältet ökar med fler stänger.

Många dometält är självstagande när man har rest det, detta är något som man kan uppskatta om man skulle behöva flytta tältet efter man har rest upp det. Ex. om man upptäcker en sten precis där sovplatsen skulle vara efter man har rest sitt tält. En stor fördel med ett dometält är att oftast får man ett väldigt rymligt tält både i höjd och i bredd, väggarna går mera rakt jämfört med ett tunneltält eller tipi så det kan vara lättare att utnyttja ytan närmast tältduken.

Dometält kan komma med eller utan absid. En annan stor fördel med ett självstagande dometält är att det inte kräver att man får ner tältpinnar i marken för att tältet ska stå, det öppnar upp möjlighet att resa ett tält på de flesta platser där det annars skulle vara svårt att fästa fast ex. ett tunneltält eller tipi. Resningen kan dock vara mera komplicerad och ta längre tid än ex. ett tunneltält eller tipi.

Tunneltält är ett väldigt populärt tält att använda. Dels så finns det en uppsjö av olika varianter där ute och de fungerar bra att använda i de flesta situationer. Tunneltält brukar inte vara självstagande, så det kommer krävas att du har ett yta där du kan slå ner tältpinnar för att staga fast tältet i ett rest läge. Det reses oftast med 2 – 3 stänger som utgör själva tunneln.

Ett tunneltält går att få med en eller två absider om så önskas. En del har ingångar i båda ändarna av tältet, oftast då som sidoingångar och en del tillverkare har även en ingång på kortsidan. Innertältet kan man oftast ha kopplat direkt i yttertältet så de två reses samtidigt. Många skriver att det är speciellt användbart när det regnar och stormar mycket? Men när du ska hänga innertältet så har du redan skydd av yttertältet, så vi ser ingen fördel förutom bekvämlighet att ha innertältet kopplat direkt i yttertältet.

Att resa ett tunneltält går väldigt fort. Många tillverkare färgkodar stängerna och tygkanlerna som stängerna ska föras igenom så det är lätt att snabbt få upp tältet.

Ytan kan dock upplevas som något begränsad. I de flesta tunneltält blir du begränsad till den yta som ett innertält ger, detta pga att absiderna sällan är tät hela vägen ner till mark, så där letar sig mygg in och absiden blir endast ett ställe att förvara, passera och laga mat i. Tyvärr så ser vi att många tunneltält är låga i profilen, så vid sittande position kan man slå i taket om man är lång vilket kan upplevas som instängt.

En stor fördel med ett tunneltält är ändå att man får ett bra skydd till låg bärvikt. Man kan skydda sin utrustning från regn och rusk i absiden och endast ha rena och torra saker inne i sitt innertält. Eftersom det finns så många tunneltält där ute så kan man hitta riktigt prisvärda tunneltält till låg kostnad.

Tipi/tältkåta/lavvo har många fördelar över andra tält samtidigt som de finns få nackdelar. En tipi är i regel väldigt rymlig. många tipi`s där ute tillåter att du har full ståhöjd så du kan ställa dig upp när du ex. ska klä på dig. Tältkåtan är en beprövad konstruktion som används världen över på utsatta ställen. Dess konformade konstruktion lämpar sig extra bra där det förväntas hårt väder då vinden leds runt tältet och inte direkt på. Man kan finna gamla tipis runt om i fjällvärlden som byggdes långt bak i tiden av samerna. Även indianerna på slätterna visste att en Tipi var ett säkert skydd för familjen. Med en tältkåta får du det bästa av alla världar rymlighet, möjlighet till kamin, full ståhöj och säkerhet. Nackdelarna då. Det kräver oftast lite större uppställningsyta än andra tält. Vissa tältkåtor från andra tillverkare än nortent väger en hel del. Slutligen så krävs det ett underlag där du kan fästa tältpinnarna i mark vilket då kan skilja sig från ett självstagande tält.